Livet är inte såenkelt som man tror. Så mycket saker man ska behöva göra.

Ta ansvar, äta ordentligt, träna, må bra, hälsa på de man tycker om, köpa presenter till desamma när de fyller år, jobba, fira julafton med familjen mm.

Men man är aldrig riktigt nöjd. Man gillar inte jobbet, man får för dåligt betalt, att fira julafton med familjen är långtråkigt, träna suger, man tröttnar på att ta ansvar.

Med andra ord väldigt enkelt att man hamnar i en temporär depression som gör att man börjar börja fundera över sitt liv, och vad man egentligen gör med det. Framför allt under vintern i Sverige när allt mörkt och tråkigt.

Ja har en lösning på problemet. De låter väldigt enkelt, och det är det också.

Res.

Kanske inte en långresa som jag och Alexander påbörjade, men bara åka nånstans för att känna hur det känns att gå på stranden en varm januaridag (!). Thailand, Brasilien - whatever.. testa bara att resa och må bra. Här slipper du ta samma ansvar som du behöver ta i Sverige. Här kan du mestadels ta det lugnt och bara njuta av det varma vädret och de vackra stränderna.

Trots att pokern gick bra under december har jag haft många stunder då jag bara inte orkar spela, har ingen glöd. Nu är det drygt 3 veckor kvar tills jag kommer hem och jag känner verkligen ett otroligt sug till att spela poker. Lösningen? En resa.

Jag kommer komma hem till ett Sverige som haft sin värsta vinterkyla på 20 år men som nu är på uppgång temperaturmässigt. Visserligen fortfarande kallt, men ändå - snön kommer nog mestadels vara borta vilket gör mig lycklig. Lösningen? En resa.

Jaja, ska inte trötta ut er med mitt filosofiprat utan istället trötta ut er med mina stora problem, som jag nu ser att Alex redan har nämnt. Då glömmer vi det..

Dock är det roligt att ett av barnen, som kan lite engelska, såg mig på stranden och hälsade:

"Whats up, Ibra?"

Har fått en relativt stor finne på min panna också. Den alltid så sympatiske Alex säger att det kan ha med mitt proteinpulver att göra. Tack för stödet.. 

 Jag skickade denna bild till mamma för att dels att hon saknar mig och vill se hur jag har det, och dels för att visa den fina vyn bakom mig. Mamma undrar vad det är för något uppe till vänster, om det är något form av kors eller nåt? Dock är inte detta mamma i ett nötskal men det är alltid roligt att höra hur hon tänker ibland, framför allt när hon är lite... fel ute.

Älskar dig mamma - vi ses på Arlanda snart. Glöm inte att ta med dig en keso till mig!

Har fått lite bilder mailade till mig så jag tänkte visa vad man gör efter klubbarna stängt och man är påväg hem.

Fyllekäk i Sverige brukar innebära en ljuvlig kebab eller hamburgare. Här finns masssa små stånd med brasilianska delikatesser som kött/kycklig spett, korv eller ost. Så här ser det ut i Lapa efter man varit ute och slagit klackarna i tacket. Det roliga var att jag sa innan vi gluffasde i oss dessa att det är på ett sånt här ställe man troligen blir magsjuk. Jag jinxade och såklart blev Sasan sjuk.

Sasan står och överväger om hur många spett han ska köpa och om han verkligen ska ta det där kycklingspettet som såg ut som nån uteliggare hade lämnat tillbaka det precis.

Kockarna har ju hårnät, Ett tecken på att hygienen är på topp i dessa stånd!

Goda var de i alla fall!

De senaste dagarna har jag spenderat med att gå omkring lite längst Ipanema stranden och bara njutit av semestern och värmen. Igår spelade jag och Sasan fotboll på stranden i nästan 3 h så man var lite trött efter. Vi är dock två slagna hjältar nu. Sasan hade sedan innan ont i en stortå som nån för någon dag sedan hade sparkat på. Sedan har han klämt andra stortån i en dörr här hemma så den har han också ont i. Nu har han även fått ont i låret. Jag hade ont i låret i somras och efter fotbollen igår har jag mer ont än någonsin, men som sagt ni som känner mig. Ni vet att jag kämpar på i alla fall!

Efter tre h fotboll gick vi ca 50 meter bort till futvolleyn där Garry spelade. Det var rätt lugnt vid planerna så jag fick vara med och spela i 10 minuter. Jag och Garry bollade med två brassar. Den här gången var jag mycket bättre dock fick Garry ofta springa lite då spridningen på mina bollar kunde varit bättre. Det var enklare och spela nu när vi bollade över nät bara och jag inte fick en serve stenhårt i halsen efter sju caipirinhas som första boll. Jäkligt roligt var det i alla fall.

Många försäljare står längst strandpromenaden och säljer saker. Smycken, tavlor, handukar, knark etc. Igår när vi spelade fotboll valde polisen att göra en razzia mot dessa. Den blev en jäkla uppståndelse och de arresterade någon, tog någons grejer men de flesta han springa bort. När polisen var på väg därifrån började försäljarna komma tillbaka och kasta sten och andra folk från stranden sprang för att titta. Efter fem min var allt som vanligt igen och vi fortsatte spela.

En av försöljarna, Rodrigo. Brukar vara med och spela. Han hade lagt sina grejer vid ett mål där Sasan var målvakt. Han drog och badade och bad Sasan att kolla hans grejer. Det var just under denna stund som polisen kom och tog hans grejer, Sasan var lite smånojig att Rodrigo skulle lacka på honom. Han hade tillräckligt att göra med att kasta sten och gömma sig för polisen så Sasan kunde vara lugn.

Pappa: Tråkigt med vädret. NI får köra försiktigt. Jag är sjukt nöjd med att vara i Rio de Janeiro för tillfället. Skulle vilja stanna ett halvår till men jag saknar ju er förstås.

Ha en bra dag!