Då: Vaknar upp vid 11 och kände efter, Hur dåligt mår jag efter gårdagens Capifruta? Oftast inte alls. Ska jag gå ned till poolen eller till stranden? Det blir stranden.

Nu: Alarmet ringer vid 7, det är iskallt i rummet för att inte prata om hur kallt det är utomhus. Tar Elsas bil till tåget, får stressa för alla köer. Tåget är dock försenat så jag hinner med det trots att jag får slå mig in i vagnen för att få plats. Kommer till skolan och min lärare Run börjar prata om Kants kategoriska imperativ. Ångest? Ja.

Men men så är livet nu. Hade en jättebra resa men nu är det bara att inse att det är tillbaka till verkligheten och att det är slut på semestern.

Mötte upp Sasan på flygplatsen i Sampa och resan hem gick bra tills vi väntar på vaskorna på arlanda. Tydligen hade luckorna på planet frysit igen och väskorna blev försenade. Sen så självklart så fdastnade vi i tullen och var tvungna att packa upp våra väskor. Jag fick kasta ned allt i plastpåsar och tillslut fick vi träffa Mamma Lena, Elsa och Abbas. Min pappa hade gått till bilen då parkeringsbiljetten gått ut då vi blivit försenad.

Här har vi äntligen kommit till Stockholm. Från  40 grader varmt till minus 15. Sasan klädval ställde många frågor hos mig och de som mötte oss.

Jag och min mamma Lena som har kommenterat flitigt här på bloggen.

Jag och Sasan på mina föräldrars balkong. Kallt!

Hejdå alla som har läst denna blogg, men var inte ledsna. Livet går vidare.

Om ni tänker åka till sydamerika och har några frågor eller dylikt får ni gärna maila för lite har vi nog lärt oss och vi har nog en del tipps.

elax7@msn.com    Sasanafshinnejad@hotmail.com

Hoppas vi ses i Hässelbyhallen på lördag 12,45 då det är match.

Hejdå      

Tankte skriva ett nar jag kommer hem ocksa sa ni vet att jag mar bra! Har varit i paradiset och har inte haft tillgang till internet men du behover inte vara orolig mamma. Kommer med Iberia 3322 klockan 14,20 till Arlanda imorgon.

Sitter just nu pa Sao Paulos flygplats och vantar in Sasan och varat flyg. Tror Sasan har laget under kontroll och dyker upp snart. Jag har spenderat valdigt manga timmar pa flyg och flygplatser de senaste dagarna (fler h blir det). Har ar grejen, Sasan pastar att nar man flyger sa ar det nagot amne eller nagot med luften som gor att om man ar solbrand sa forsvinner brannan. Jag staller mig valdigt skeptiskt infor detta, kan nagon hjalpa oss med denna fraga? Det betyder ju i sa fall att jag kommer vara vitare an Anders E innan jag ans landat pa Arlanda!

Jattebra summering av Sasan sag jag precis. Kan bara halla med! Fick gashud och glans pa ogonen nar jag tankte tillbaka pa resan. Den har varit valdigt lyckad. Sag aven att han kopt nagot till mig, jag har inte kopt nagot till han. Har dock kopt halstabbletter/godis som smakar valdigt illa sa jag kanske bjuder honom pa det.

Ser och hor att vadret ar vardelelost, gor det inte roligare att komma hem.

Imorgonkvall blir det traning med Hasselby. det ska bli valdigt roligt, undrar om man tappat nagot, ehh.

A ja, nu ska jag checka in vaskan och leta ratt pa Sasan. Sedan flyg over Atlanten

Jag har ju da varit i Porto Seguro och traffat Maria Clara de senaste dagarna och det sag ut sahar.

Blev saklart fest nar jag kom och halsade pa! Var helt sjukt trott dock nar vi kom hem runt 8 pa morgonen.

Fardigfestat, sa vi valde att dra till en o (trodde jag det var men sag nyss att det inte var nogono, trodde aven att vi skulle vara borta i en dag men vi sov over och var borta tre dagar. Tror ni mitt ett par av boxershorts var tillrackligt? Jag och Maria Clara har ibland svart med kommunikationen)

Dar var det sol och bad som gallde

Vi akte med nagra av Maria Claras vanner som var valdigt trevliga.

  Vi motte aven upp nagra andra vanner pa ¨on¨. Dett ahde jag saklart ingen anning om att vi skulle gora.

  Vadret var utmarkt varje dag

Sedan valde vi att aka till en annan strand sista dagen. Stranden har blivit utsedd till Brasiliensk 4 vackraste strand.

Var en valdigt bra vecka och avslut pa resan. Denna plats var helt klart bland de vackraste jag sett. Tack for allt Maria Clara!

kram

Inte trodde jag att denna stund skulle komma när jag först började skriva i denna blogg för ungefär fem månader och två veckor sedan. Minns det som igår när jag vinkade hej då till min då gråtande mamma, fick skjuts av storebror till Arlanda, gav han en stor kram (bättre storebror finns inte), för att sedan kliva på planen mot Sydamerika och Brasilien. Denna resa har verkligen varit det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Förstår inte varför ja har en stor klump i halsen när jag skriver detta, eftersom jag redan nu vet att jag kommer göra något liknande när jag känner för det. Jag har upplevt glädje, sorg, frustration och lycka med min resekamrat Alex och så många andra man har träffat runtom i Sydamerika. Tycker även att jag har hållit ovanligt bra kontakt med mina nära och kära där hemma, genom mail, skype, msn och facebook. Tänker främst på mamma, pappa, Daniel, Makan, Sofia och mina vänner. Såklart är inte mamma nöjd då hon alltid vill man ska ringa cirka 4 gånger i veckan för att berätta hur man har det, men mamma är alltid mamma och jag älskar henne.

Detta inlägg kommer nog blir ganska långt, så Ni som inte är intresserade av massa text kan lika gärna sluta nu.

Att landa en måndag hemma i Sverige efter 23 veckor utomlands kommer vara med blandade känslor. Jag kommer givetvis känna en extrem sorg för att lämna det äventyr jag haft med min resekamrat, och jag kommer också känna att borta är bra men hemma bäst. Något jag hoppas på iaf. Anders berättade att i helgen ska 3 decimeter snö tilläggas på den redan meterhöga snöhögen i Sverige, vilket givetvis får mig mer och mer att tänka på att skippa hoppa på planet hem. Stärken ju även borta bra men hemma bäst-citatet en hel del också. Mamma och pappa kommer alltid vara trevliga att säga hej till, men det kommer vara som vanligt att jag tröttnar på dom efter några dagar, och vilja åka utomlands igen. Storebror är troligtvis på jobbet, så han kommer nog ej möta upp mig på Arlanda. Förhoppningsvis tar jag och träffar honom redan på tisdagen. 

Drog till marknaden i Copacapana igår och köpte alla presenter och gåvor som jag tror kommer göra mina vänner och min familj glada. Dock inga spektakulära saker, men ändå tanken som räknas. Hoppas även att planet landar i tid så att jag hinner spela lite innebandy med och i Farsta också. På tal om innebandy så mailar alltid vår tränare ut laget som ska spela i helgen. Uppenbarligen har inte tränaren tagit bort min mail från den listan så varje vecka får jag ett mail på hur laget ser ut. Kändes konstigt när jag tryckte på "svara på alla" och skrev "lycka till i helgen, vi ses på träningen på måndag". 

Tänkte lista mina fem favoritstopp samt mina tre sämnre stopp under denna resa. Detta är enligt mitt tycke, Alex får tycka vad han vill. Även om jag tror han kommer hålla med om de mesta jag skriver här. Here we go!

Topp 5:

Femma: Mendoza

Ett kort, men ändå ett fint stopp sett till att jag fick göra massa häftiga saker jag trodde att jag skulle göra, såsom canopy (glida på ett rep mellan berg) och rafting (kriga på en gummibåt i vatten). Hostlet vi stannade på var också trevligt, då vi också träffade på lite folk vi hade träffade innan (liten värld), samt att personalet var oerhört öppna och trevliga mot en. Också den vintur vi hade mellan tre vingårdar uppskattades, framför allt matbuffén efteråt. Stort tack till Casper som jobbade på hostlet och var oerhört sympatisk och trevlig mot oss alla!

Fyra: Florianopolis

Första gången under resan vi fick uppleva sol, bad, fest och fylla på en och samma gång. Hostlet var det största partyhostlet jag någonsin varit på och stämningen var oftast mer än på topp. Folk från vilt skilda nationaliteter samlades på en och samma plats, ett stenkast från den fina stranden enades och vart vänner så fort man entrade hostlet. Strandfotboll, öl, sprit och bad var standard varje dag under de två veckorna vi var där. Även sandbording var något jag aldrig trodde jag skulle försöka mig på någonsin, men häftigt var det! Här träffade vi även Cathal som bodde med oss i Buenos Aires under en tid som även han hjälpte oss med en hel del - tack!

Trea: Buenos Aires

Ledsen Julien - din favoritstad hamnar inte på varken första- eller andraplats men jag hoppas du är min vän ändå. Varför den inte hamnar högre var för att folk snackade upp staden så sjukt mycket innan vi besökte staden. Givetvis var det en fantastisk stad, riktigt billig stad med mängder av aktiviteter att göra. Ville man festa spelade det ingen roll vilken dag det var - det fanns alltid något att göra. ÄNDÅ kändes det som att något saknades. Vi hängde där i sex veckor, och visst kan man ifrågasätta om vi gjorde något direkt kreativt under dessa veckor, men att festa och träffa massa folk är mer eller mindre aldrig tråkigt. Även där var vi på en ultimate fightingmatch (tack, Alex), vilket måste anses som något unikt. Måste även ännu en gång tacka Julien för att från att vi träffade honom vid korvståndet utanför nattklubben Mandarine tog hand om oss ända till den fjärde januari då vi drog vidare till Uruguay. Vi fick träffa hans familj som bjöd oss på en fantastisk middag med massa rugbyvänner till Julien. Vi fick träffa Juliens far som var något av en karaktär - genomtrevlig rakt igenom. Tack Julien!

Tvåa: Iguazuvattenfallen

Given plats på denna lista - fantastiskt stora vattenfall i både Argentina och Brasilien. Knäppte undefär 700 kort och det kommer nog inte ta alltför lång tid innan några av dessa trycks upp till stora fina tavlor på mina väggar. Visst var det en hel del timmars resande, men nu i efterhand var det verkligen värt det. En upplevelse jag tror både jag och Alex sent kommer glömma..

Etta: Rio de Janeiro

Inte direkt något att diskutera - Rio har tagit mig med storm. Jag älskar Rio och kommer nog aldrig hitta en annan favoritstad, även fast jag inte har varit i varje svenssons favoritland Thailand. Allt från utelivet, strandlivet, turistaktiviteterna såsom statyn och sockertoppen har varit mer än fantastiskt. Får jag för mig att resa någonstans igen kommer jag nog ALLTID kolla efter biljetter till Rio. Detta är absolut inte den sista gången jag befinner mig här.

Sen att få göra dessa icketuristiska grejer som både jag och Alex älskar, såsom att testa på footvolley med ett gäng brassar, dansa i själva sambatåget på självaste Sambodromo och att dra till en Favela, som varit en av mina större drömmar då jag alltid varit fascinerad över hur dessa fungerar. Människorna, kulturen, samban - allt har varit så himla underbart här i Brasilien. Bara en sån grej som Cathal tog upp, att göra tummen upp här i Brasilien och få tummen upp tillbaka går inte att göra i något annat land - riktigt häftigt.  Vi har även sett den mest spektakulära matchen här i Rio också, mellan Flamengo och Fluminense, där vi fick se åtta mål inför cirka 58tusen pers. Mäktigt. Garry, som för tillfället bor med mig flyttar ut idag - han har lyckats hitta en lägenhet cirka 20 minuter härifrån och han kommer vara saknad. Troligtvis har vi kontakt via facebook så jag kan höra med honom hur det är att bo i den största favelan i Rio (Rocinha). Stort tack till Garry som gjort att vi fått vara i en Favela, samt introducerat oss till footvolley. Dags att försöka hitta en sandlåda hemma i Sverige och träna footvolley. Tål inte att förlora mer än de 4 matcherna jag hade mot Alex. Svider fortfarande.. 

Många platser som var trevliga men som inte räckte till för listan. Tänker främst på Belo Horizonte, Santiago, Ilha do Mel (med den fantastiska tågresan dit).

Dåså - över till de lite sämre platserna. Detta betyder inte att jag hade tråkigt just där, utan det var helt enkelt städer som inte passade mig.

Trea: Mar del Plata

Okej, detta berodde nog en hel del på vädret, men många tyckte staden är helt fantastisk med den fina stranden och trevliga människorna. Vi åkte fem timmar buss, några minuter taxi till vårt hostel, och de vi fick uppleva var extrem vind, kallt vatten och regn under nyår. På tal om den fina stranden så var den inte ens i närheten av hur stranden är i Rio. Nä, ger jag Mar del Plata en andra chans någon gång i mitt så ska det vara mer planerat, inte åka dit dagen innan nyårsafton.

Tvåa: Curitiba (första stoppet)

10 timmar buss från fina vattenfall till en stad vi inte hade någon som helst aning om hur det skulle vara. Vår plan var att stanna här några dagar för att sedan ta tåget till Parana och Ilha do Mel. Började med att vi kom fram väldigt tidigt på morgonen, det var iskallt och vi ville bara ta första bästa taxi till vårt hotell vi skulle bo på. Tyvärr var hotellet stängt pga "underhåll" så vi fick försöka hitta första bästa hostel. Tyvärr låg de bästa (för stunden) ungefär 30 minuter taxi från centrum, så det vart bara att bita i det sura äpplet och ta sig dit. Väl framme fick vi ett rum för oss själva, men då rummet var kallare än temperaturen utanför kände vi att detta kommer ett par riktigt jobbiga nätter. På med mössa, mjukisar och två par strumpor och sen försöka sova.
Inte blev det lättare när Alex gjorde så att det blev stopp i toaletten heller. Nej, hostlet i sig kommer jag nog aldrig sätta min fot i igen, dock cred till själva staden som hade ett bra partyliv med fantastiskt god mat! Stelfrusna och megaskakiga ska vi försöka lägga oss, då Alex kläcker ur sig "5 månader kvar nu - kom igen nu, jobba tiden!" Oförglömligt citat!

Etta: Montevideo

Visserligen bara där i en natt, men det räckte för att få mig att aldrig vilja åka dit igen. Småbarn som vandrar runt själva, alldeles för många aggressiva gatuhundar som försöker förpesta urbefolkningens liv. En strand där vattnet såg ut att vilja fly landet vilken dag som helst. Mörka, rentav läskiga gränser fram till vårt hostel för natten gjorde att vi var tvungna att ha ögon i nacken vart vi än gick. En natt i Montevideo var med andra ord en natt för mycket - aldrig mer!

Där har ni - min lista under hela denna resa. Vad jag gillade mest, och vad jag ogillade mest.

Som Alex nämnde - man har verkligen träffat på en del hel karaktärer här, många som man snabbt kommer glömma och andra som alltid kommer finnas med en. Det är sorgligt nu att både denna resa och denna blogg avslutas. Jag är både djupt imponerad av mig själv och Alex för att ha orkat hålla liv i denna blogg under hela resan. Tror inte den varit oaktiv i mer än fyra dagar förrän något nytt dyker upp. Vi har skrivit sammanlagt 189 inlägg, lagt upp 449 bilder, haft 5 omröstningar, godkänt 353 kommentarer och underkänt 4. Även haft runt 600 unika besökare varje månad vilket får anses som klart godkänt. Tack Ni alla som läst bloggen och kommenterat våra inlägg. Det har verkligen gjort att vi fortsatt skriva om våra äventyr.

Dåså, tittar mig runt omkring här hemma, har mer eller mindre packat klart allting och ska inatt försöka sova några timmar för att sedan ta bussen till Sao Paolo som tar sex timmar tidigt på morgonen. Tom känsla, trodde aldrig att det skulle kännas såhär jobbigt. Har ej pratat med Alex men jag förväntar mig att han sitter och väntar på mig där borta. Har även köpt en present till honom som tack för allt ansvar han har tagit. Hoppas han ej läst denna blogg de senaste dagarna, så min present blir en överraskning. Landar runt 3 på måndag eftermiddag och ännu en gång, tack för att Ni alla följt med oss på denna fantastiska resa runtom i Sydamerika. Så mycket som vi upplevt och som Ni har haft chans att få ta del av. Nu hem till kylan och verkligheten hemma i Sverige. Inget direkt jag längtar efter - TRO MIG! Men det ska bli trevligt att träffa alla!

Över och ut

/Sasan Afshinnejad

Hej igen! Vi har hittat ett par grannar tvärs över oss som är ett gäng på 10 pers och bor i en liten tvåa. Dom är från huvudstaden Brasilia och typ 2 av dom kan engelska. Vi har hängt med dom lite på LAPA, vid stranden och lite vid poolen här nedanför. Dom är ganska konstiga, men rätt trevliga!

Lite bilder från lite randomställen med grannarna. Allt från poolen till gatufester.

Från gatufesten senast lyckades vi även se en kändis. Ni kanske kan lista ut vem det är?

Mitt nästa inlägg kommer bli långt och det kommer också bli mitt sista. Måste ta tag i lite småsaker som att typ städa hela lägenheten. Hyresvärden kommer hit imorrn och inspekterar så allt är som det ska, så jag får min deposition tillbaka. Alexander har även varit en tjockis, suttit i hammocken och förstört den lagom mycket. Kommer vara lite lurig och inte säga något, så får vi se om hyresvärden lyckas finna felet.

Känslomässigt tal från Tiger Woods idag förresten. Känner väldans medlidanade för honom..

Pappa Anders: Tack - längtat efter snön ett tag nu!

Tchau

Ja, de måste erkännas - han var lite deppig, lite ledsen och var självklart sugen på alkohol den sista dagen han var här. Jag kände mig inte riktigt sugen så jag stannade hemma och tog det lagom lugnt. Det medför såklart att någon gång skulle Alex och Garry komma hem lagom kalasfulla. Kanske inte den bästa idén eftersom Alex skulle ta en buss runt halv 7 på morgonen. Här har Ni ett axplock på bilder från natten de båda kom hem:

Som Ni ser på stöket bakom personerna så hade han inte riktigt packat klart..

  Men det gick bra tillslut ändå. Ha en bra resa!

Annars då? Ja, ni som är skadeglada så kan jag meddela att karnevalen är mer eller mindre slut och just idag regnar det något. Kul va? Kanske lika bra att åka hem alltså. Hoppas iaf vädret ljusnar de sista dagarna jag är här. Alex - hur har du det? Livstecken, tack?

Satt ute på balkongen och tänkte att nån gång måste det vara en gatufest utanför oss. Och jag fick se vad jag ville. Dock ej det enklaste att sitta hemma och koppla av framför teven. 

Tre bilder nedanför vår balkong.

Dags för gatufest, och folk förde ett jäkla liv!     

Som sagt - allt verkar lugnat ner sig nu, och nu är det inte många dagar kvar tills planet från Sao Paolo åker till Sverige. Bokade bussbiljett idag från Rio till sampa som ska ta 6 timmar. Starttid: 7.30 Förhoppningsvis väntar Alex på mig på flygplatsen. Annars vore det jobbigt..

Nytt inlägg inom kort, ha det bra sålänge!

Har forflyttat mig norrut. Gick upp  tidigt imorse for att ta bussen till flygplatsen. Funkade utmarkt. For att spara lite pengar har jag bokat en resa som forst gar norrut till Belo Horizonte. Darifran vander jag och aker soderut till Sampa. Val dar flyger jag norrut till en stad vid kusten som heter Portu Seguro. Val har har jag traffat en god van. Bilder kommer senare i veckan!

Resan gick bra trots att jag har stora problem med min mage. Magproblem och 2-3 h somn ar inte de optimala forutsattningar for att krangla med flyg en hel dag. Ater medicin som om de vore tic tacs men magen fortsatter krangla. Var bara egentligen ett problem med resan. Jag har turen att personen vid incheckningen av vaskan kan engelska. Hon sager att bagaget flyttas automatiskt och jag bohever bara hamta ut vaskan i Porto seguro. Dum nog litar jag blint pa detta.

Vid Belo horizonte gar jag forbi ett bad dar man hamtar sin vaska och jag ser min vaska turligt nog pa bandet. Letar reda pa personal som skickar mig vidare till andra  personer och tillslut kan nan engelska. Han pastar att jag maste checka in och ut vaskan och att det inte sker automatiskt. Detta gor jag. Kanns som jag hade riktigt flyt som inte forlorade mitt bagage.

NU maste jag vila lite for ikvall ar det nan kand fest som ar mellan 1-8 pa morgonen.

Hur som helst har allt gatt bra 

.. Hur kan du lämna mig utan att förvarna mig?! Jag har precis vaknat och har verkligen INGEN aning vart du dragit. Som du nämner - jag ser dig på flygplatsen snart så gråter vi tillsammans och tar flyget från Sao Paolo till Sverige.

Ej svårt att misstänka att Alexander var något berusad igår, vilket för mig har varit normalt också, förutom att mitt alkoholintag för en vecka motsvarar Alexanders alkoholintag (:läs behov?) för en dag. Dock börjar denna resa gå mot sitt slut och jag inser bara mer och mer hur mycket jag kommer sakna att resa igen. Kommer senare när jag har tid lista de jag tyckt mest respektive minst om under denna resa, kan bli intressant - iaf för egen del.

Utan Alexander hade jag nog inte varit här jag är nu, och jag väldigt mycket att tacka han för. Jag skulle nog säga att han stått för 99,9999% av allt ansvar under resa, sett till vart vi ska, boka hostel, boka bussar, flyg, ta kontakt med folk, veta vart vi ska osv osv. Googlat från jobbet platser och sevärdheter redan FEM månader innan vi åkte på denna resa, kontaktat dessa och tagit tag i allt innan det är för sent. För att tex nämna här vi bor i Rio - finns folk vi pratat med som under denna period (då det är karneval) får betala dubbelt så mycket som vi gör per dag bara för att få stanna PÅ ETT HOSTEL! Här snackar vi om överbefolkad stad under Januari - Februari.

Går att rabbla hur mycket som helst men så är det - Alex har tagit extremt mycket ansvar under denna resa och jag är otroligt tacksam att ha fått dela all upplevelse tillsammans med honom under hela denna resa - STORT tack! Förstår att du tröttnar, unna dig de sista av resan så ses vi snart.

Tycker faktiskt de inte är så roligt att skriva detta just nu. Solen skiner ute, 40 grader varmt och jag sitter här och tycker synd om mig själv - dels för att jag är ensam och dels för att jag kommer hem till slask och snö snart. Dock ej hört hur vädret är hemma - har solen kommit fram? 30grader och badväder?

Ja hör av mig - dags att väcka FootvolleyGary för att ta en tur ner till stranden. Sägs att han är bakfull