Väckarklockan går. Vaknar. Har lite ångest över att vakna, måste jag säga. Slumrar till. Snooze. Fan också. Måste verkligen upp. Orkar jag äta frukost? Nej. Sova vidare känns bättre. Vaknar till. Hasar mig upp. Hur mår mamma och pappa? Bra. Oftast bra. Tänker lite snabbt att jag är glad över att ha dom. Har ärenden att göra. Ångest. Kallt ute. Mörkt ute. Drar mina sedvanliga sms till folk. Orkar inte träna, varför ska jag? Allmänt sur över vädret. Dagen är slut. Mörkt igen. Kallt. Sovdags. Mamma vill träffa mig, se hur jag mår. Ångest. Somnar. Samma visa imorgon.

Ungefär så har 25 av mina "tjugondeoktobrar" sett ut. Just denna är något annorlunda. Bifogar 3 bilder för att visa vad jag menar.

Utsikten från vårt hostel är lagomt med galen om man säger så. Nattetid är utsikten oförglömlig.

Vinst mot ett par argentinare. Vinst mot ett antal Australienare. Torsk mot ett par danskar. Men fler strandfotbollsmatcher lär spelas, och jag är mer revanchsugen än någonsin! Hoppas bara mina fötter läker efter den hårda sanden och att jag ej bränner mig mer än dagens fotbollspass. Snacka om I-landsproblem.

Imorgon är det surfinglektioner som gäller. Hoppas efter lektionen kunna stå på brädan när väl vågen anfaller och passerar mig. Inte lätt, enligt rykten men vem har sagt att jag ger mig i första taget? Frågan är väl bara om jag får på mig våtdräkten?

Klockan 19.00 varje dag ringer en klocka. Dyker man upp i tid får man en gratis caipirinha - en typisk brasiliansk drink. Har redan vart här 2 dagar och har inte missat en enda drink. Mer eller mindre "hängt på låset" för den drinken. Så god. Så mycket alkohol.

Kommentarsvar:

Makan - vi drar till Chile när vi har tröttnat på detta. Vi har faktiskt ett litet schema och det är att vara i Buenos Aires i Argentina den 18 November. Dyker någon ny plats eller något nytt land upp som vi vill besöka drar vi dit. Men som det ser ut just nu blir Chile nästa destination. Färdmedel dit blir flyg. Buss tar drygt 60 timmar. Känner att jag har drygt 20 timmar busstur i mig, men inte 60.

Tack alla Ni som kommenterar!

Sitter för tillfället i ett wifiområde (alltså ett område där trådlöst internet fungerar), där utsikten till havet är något begränsat. Alexander springer in hit och säger att han såg några definer simmandes i närheten av stranden. Trist att jag missade det.

Ha det bra sålänge. Mamma, jag älskar dig.

Tchau!