NU är det inte lång tid kvar tills vi lämnar Sampa. Vi var precis ute i spöregn så nu sitter jag här blöt. Var och åt lunch på ett ställe där man väger sin mat. Som en buffé. Väldigt prisvärt och gott! Ska både bli skoj att komma till något nytt men även tråkigt för vi har haft det sjukt bra, grym stad och underbara människor. 16 h bussresa så vi har laddat med att fixa lite sällskapspel och laddat all elektronik. Även köpt lite RG (resegodis, som Anders alltid brukar ha hemma). Kan bli några avsnitt av Its allways sunny in philadelphia, har ni sett det? Annars har ni missat något!

Fick en liten tår i ögat när vi sa hejdå till våra nyfunna vänner. Debora som spelar tambourin och försökte lära mig det den där sena kvällen när ja var ute med brassarna hade ett jättefint paket till mig. När jag öppnade det så var det hennes tambourin som hon ville ge till mig. Kändes som en väldigt snäll gest av henne. Jag var tvingades ta emot den så nu har jag ett instrument i min väska som redan innan var proppfull. Men jag uppskattar verkligen presenten. Tror hon tycker om mig.

Ni som känner mig och Sasan vet att vi kanske inte är de som har mest koll på saker och ting. Så fort vi ska gå nånstans så tar det ungefär 5-10 min extra bara för oss att lyckas hitta alla saker vi ska ha med oss och varje dag har någon tappat bort något. Igår när vi skulle till marknaden var vi tvungna att gå fram och tillbaka 4 gånger från och till hostelet för att få med oss allt. Nu orkar inte de vi bor med säga hejdå längre när vi går för de vet att vi kommer komma tillbaka direkt.

Trist att Hawks torska igår. Kämpa på, blir nog en tuff säsong men jag hoppas att många av de unga blommar ut. Verkade som Hacke var bra igår och sen finns det helt klart många andra unga som jag tror kommer göra en bra säsong som Vårtan, Karlsson, Markis och självklart Foppa.

Mamma: När solen går ned så blir det kallt här! Det är ju fortfarande vår i nån vecka. Men på dagarna kan det vara allt från 30 till 18 grader. Skulle kanske inte riktigt hålla med de om att vi utmanar vårt öde, självklart försöker vi att hålla ihop så ofta som det går. Vissa delar ska man inte vara själv på, som nere i centrum där det är mycket fattigdom. Här där vi bor känns det säkert för det är ett bra område och det man ser nästan alltid poliser när man är ute. Till sist, självklart är du ett av guldkornen.

Sebbe: Lite överambitiöst att träna men ja tror vi behövde det. Har fortfarande sjuk träningsvärk. Spelade du inte igår eller? Såg inget matchstraff eller ens en 2a!

Hejdå!

Valde igår kväll att dra ut på stan.

Helt själv.

På natten.

Alex var för trött och orkade inte följa med, så ja valde den hårda vägen. Kände mig ändå relativt trygg en lördag kväll i Brasiliens farligaste stad. Visst, såg jag ett killgäng på fyra snubbar gåendes mot mig bytte jag självklart sida på vägen. Men det rör sig ändå så mycket folk runtom i en stad som denna att man inte känner sig ett dugg oroad. Såg också lite prostitution som är typ vardagsmat här, samt galna bilar som kör lite hur som helst. Men lugnt var det för min del. Iallafall en erfarenhet.

Vad ska skulle köpa? Lite vatten och nån bulle, typ. Hade knappast varit värt det om jag hade råkat ut för nå trubbel.

Idag har vi haft en superdag. Brassarna hämtade oss runt 12 på dagen för att åka till den största marknaden i Sao Paolo. Och ni kan väl tänka er att marknaden var stor när själva staden äger typ 22 miljoner invånare http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A3o_Paulo. Många stånd med invånare från Bolivia och Venezuela som kommer hit och vill sälja sina saker. Självklart falska, men vissa saker såg faktiskt riktigt bra ut...

Början av marknaden. Lagom ofräsh, men allt var mycket häftigt och otroligt intressant. Folk verkligen gjorde allt för göra en affär med alla som gick förbi. Men vi höll oss starka och köpte ingenting av dessa falska saker! Dock så vore det bra att skaffa en kortlek och lite andra småspel inför vår bussresa på 16 timmar. Men fan heller att dessa leksaker vi ska köpa ska vara falska!

En inte helt ovanlig syn, iaf när det gäller mig - äta! Vi drog in på ett stort torg med enbart små stånd som säljer god mat. Här valde vi att testa brasilianska pasteller http://www.pastelbrazil.co.uk Alex valde kött och jag valde räkor. För mig var det typ bland de godaste jag har ätit. 

Brassarna, samt några andra från deras gäng när vi äter dessa pasteller. Till dessa godsaker dracks det öl, vatten samt en speciell juice kallad Acerolajiuce http://en.wikipedia.org/wiki/Acerola#Acerola. Ett måste för alla er som reser till Sydamerika! Också bland de godaste ja haft i min mun!

Vi valde att gå på fotbollsmatch också. Biljett hade vi beställt några dagar innan. Match mellan Corinthians och Goiás. Hemmalagets nr9 - självaste Ronaldo http://sv.wikipedia.org/wiki/Ronaldo skulle starta efter en 2 månader lång skadeperiod, och förväntningarna på denna spelare var förstås skyhöga! 1.83 på att hemmalaget skulle vinna, 36tusen på läktaren, Ronaldo på topp. Vad kunde gå fel denna kväll?

Typ allt.

Första halvlek var typ de sämsta man skådat, sett från hemmalagets sida. Ronaldo kändes (läs:är!) tjock och gjorde inte många rätt. Laget hade världens sämsta försvar och hade redan efter 45 min släppt in 3 mål i baken. Goiás andra mål innehöll en liten tavla från vänsterbacken som inte gick upp i en duell på ett tillfredsställande sätt vart utbuad (av sina egna fans!) fram till den 70e minuten då han vart utbytt - hur normalt är det?!

Vi stod som väntat bland klacken, och det dröjde inte länge förän bråk utbröt. Såklart 5 meter ifrån där vi stod också. En tjej med sin familj framför oss sa att snubben som fick tokspö och vart nerslängd bland klacken längre nedanför oss mer eller mindre bad om det, så vi brydde oss inte särskilt mycket. Utöver det var stämingen och inramningen inför matchen helt fantastisk. Kan bli mer fotboll under denna resa!

Ronaldo vaknade till i andra halvlek, han visade att han tidigare varit en världsklasspelare, dock allt gick något långsammare. Han hade en galen frispark i ribban som senare nickades in av en medspelare. 1-3!

Men hemmaförsvaret var bedrövliga och matchen slutade tillslut 1-4.

Vi mötte senare upp en av brassarna (ja vet, vi älskar dom!) för att åka på en liten guidetur runt Sao Paolo. Trodde självklart att han inte var en av dessa galningar som körde lite som de ville. Ack så fel jag hade (tur att vi båda är helförsäkrade!). Sjuk stad dessa människor lever i. Sådana konstaster mellan rike-/fattigdom, historia och prostitution. Kunde ligga stora klumpar med uteliggare framför banker, fanns en gata fullt med transvestiter redo för att jobba hela natten. Folk som tigger och verkligen gör allt för att få in några mynt. De va verkligen tragiskt att se vissa saker, vi vart verkligen rörda. Sedan dessa kyrkor och byggnader de hade smällt upp mitt i staden - otroliga monument. Vilken stad! Så trist att vi ska lämna denna stad, dessa människor och dra vidare. Vi kommer verkligen sakna dom. Planen är dock att vi åker upp till Sao Paolo (eftersom vi åker hem till Sverige därifrån) en dag innan för att festa med dom en sista gång. Vemo-nos em feveriero!

Sofia - stort grattis på din 27årsdag. Självklart har jag inte glömt bort den! Ska jag posta hem dina bikinis eller ska jag ha med dom under hela min resa för att sen ge dom till dig på arlanda?!

Mitt gamla innebandylag Farsta förlorade premiärmatchen med 4-1 idag. Trist, boys - bara att ta nya tag! Saknar er alla där borta.

Måste verkligen sova. Sitter mest uppe nu för att ladda alla mina elektroniska prylar. Fullt laddade ska de vara så att vi har något att göra när vi ska åka 16 timmar med buss. Mer info om detta senare. Så är bloggen död nu ett tag framöver så vet ni varför. Passa på att kommentera sålänge, så jag/vi har något att göra när väl internet finns tillgängligt!

Tchau!